Historien om svensk elektromusik

Electro är en subgenre inom den bredare genren elektronisk musik. Electro är kort för antingen electro-funk eller electro-boogie. Denna typ av musikstil influerades från användandet av den kända 808-trummaskinen, funk-samplingar och tidig hiphop. Genren var som en efterföljare till disco och började växa fram under tidigt 1980-tal. Artister som Afrika Bambaataa och Mantronix blev relativt stora.

Roland TR 808

Roland TR 808Detta är en av de första programmerbara trummaskinerna och den skapades av Roland år 1980. TR-808 kallas ofta för “808:an” och låter inte som riktiga trummor utan det låter syntetiskt eftersom den bygger på analogsynthteknik. TR står för Transistor Rhythm och maskinen används väldigt ofta inom hiphop, house och elektronisk musik generellt.

Förutom trummaskiner används även synthar inom genren Electro. Sång är inte jättevanligt men om det används är det ofta förvrängd sång via en talkbox eller vocoder. En annan genre som inte använder sång alls är Skwee. Detta är en musikstil som utvecklades i Sverige på 1990-talet ifrån Electro och här använder man simpla synthmelodier och basgångar med funk, r’n’b eller soul-influerade rytmer. Daniel Savio var en av pionjärerna för denna musikstil.

Electro som tillfällig influens

Electro som musikstil har aldrig riktigt slagit igenom, varken i Sverige eller internationellt. Man kan säga att Electrons vågor har blivit som testperioder där andra alternativa stilar börjat växa fram, framförallt hiphopen och hiphopens användande av samplingar efter första vågen av Electro.

Stilens första våg kom under 1980-talet och blev relativt populär. Den fick sedan ny fart på slutet av 1990-talet med nya artister som Anthony Rother och DJs som Dave Clarke. Electro har i viss utsträckning kommit tillbaka för en tredje våg någon gång runt år 2007 men främst i USA på östkusten och i Detroit, hemorten för elektronisk musik. Electro-klubbar finns numera utspritt, även i Europa, men ses mer som en “underground”-scen utan den stora mainstreampopulariteten som EDM och annan elektronisk musik numera nyttjar.

Read More

Bästa svenska låtarna inom elektronik musik

Det finns ett oändligt antal bra låtar när det gäller elektronisk musik från Sverige. Här listar vi några egna favoriter som är svåra att inte tycka om.

  • Avicii – Levels

Denna megahit från år 2011 slog igenom stort, inte bara i Sverige, utan i hela världen. År 2012 vann den en grammis för årets låt och på YouTube har den spelats över 200 miljoner gånger. Vad är det som gör låten så bra? En bra grej som Avicii gör med ett flertal av sina låtar är att hyra in olika sångare och sampla äldre musik. I denna låt samplade han gospelinspirerade Something’s Got a Hold on Me av Etta James från år 1962. Detta inslag av en äldre känsla från förr blandat med det nya trendiga elektriska soundet är troligtvis en del av förklaringen till varför denna låt funkade så bra internationellt.

  • Swedish House Mafia – Don’t You Worry Child

Denna låt från år 2012 är en annan favorit som är svår att tröttna på. Skriven av den stora DJ-trion från Stockholm, med sång av svenska John Martin, vann den en Grammy för bästa danslåt år 2013. Låten blandar bittra och ljuva melodier med en känslosam låttext och en blandning av högt och lågt tempo. Att låten blev en hit är självklart på grund av dess kvalitet men även troligtvis för att denna låt var det sista vi fick höra ifrån Swedish House Mafia som sedan lade ner projektet på grund av inre stridigheter.

  • Galantis – Runaway

Galantis - RunawayHär har vi en låt som kom från ingenstans. Relativt okända DJ-duon Galantis släppte låten i oktober år 2014 och den blev genast en världshit och gav gruppen sitt stora genombrott. Det speciella med denna låt är en väldigt stark refräng som använder en “hög-pitchad” sångröst vilket ger en särskild effekt i sammanhanget. “You and I” repeteras i refrängen och det är väldigt enkelt att dras med och börja dansa.

Read More

Utvecklingen av svensk elektronisk musikmedia

development of the Swedish electronic music mediaI takt med utveckligen av tekniken har utvecklingen av elektronisk musik ökat år efter år. I Sverige och i många andra länder har denna genre av musik växt till att dominera och vara den stora trenden. Festivaler som erbjuder elektronisk musik har växt. DJs som blir bokade till nattklubbar har blivit mer populära. Som ett resultat hänger även media med i detta. I början av den elektroniska musikens stora genombrott var det inte mycket skriverier om detta. Det ansågs fortfarande vara en “underground”-scen och musikvärlden och dess musikskribenter hade kanske inte mycket till övers för denna typ av musik, ännu. Det ansågs länge vara en “simpel form av musik” som inte förtjänade så mycket respekt. Med tiden blev dock media tvungna att haka på, då det inte längre gick att förneka genomslagskraften och populariteten i allt detta.

Elektronisk musik börjar respekteras

Helt plötsligt börjar skribenter att recensera elektronisk musik, elektroniska musikfestivaler och DJs. De börjar skriva positivt om musiken. Spelningar och konserter börjar bli täckta i de vanliga dagstidningarna och nyhetsinslag finns på TV. Även intervjuer börjar göras i TV med artister som Swedish House Mafia och Avicii med flera. Musikstilen är inte längre bara en nödvändighet att respektera, den är nu även intressant att skriva om.

En recensent av Aviciis debutalbum “True” skrev i ordalag där han liknade detta genombrott och denna nya musikaliska kraft med Michael Jacksons album “Bad”, vilket är en av de mest inflytelserika musikalbumen i historien. Det summerar ganska bra hur elektronisk musik fått fäste i medierna.

En övergående trend?

Det måste dock tilläggas att som med alla trender hakar medier på. Det finns pengar att tjäna där det finns ett intresse. Folk frågar sig fortfarande om fenomenet elektronisk musik, eller i synnerhet EDM (electronic dance music) som nu dominerar, är en övergående trend eller om musiken är här för att stanna. Det kan vi inte svara på just nu, men den som lever får se.

Read More

Fester och elektronisk musik i Sverige

Om man vill gå ut och dansa eller gå på fest eller festival finns det lyckligtvis en hel del saker att välja på i Sverige. Stockholm är ett bra exempel på en plats som vimlar av nattklubbar som spelar elektronisk musik och hela landet tar efter. Bland de nyare evenemangen finns Summerburst, en festival som fokuserar på elektronisk musik och som bokar populära DJs från hela världen. Festivalen pågår i två dagar och i två städer; Stockholm och Göteborg. Evenemanget anordnas i juni och är utomhus så att folk kan njuta av att dansa till trendiga melodier och feta basgångar i den begynnande sommarens härliga solsken.

Way Out WestWay Out West är en annan festival som bokar många elektroniska artister, dock inte endast. En härlig mix av populär musik och trendig miljö skapar hög stämning på denna festival som anordnas i Göteborg i augusti månad.

I Stockholm finns det en mängd trendiga nattklubbar som bokar DJs och spelar dansmusik. Ambassadeur på Kungsgatan är ett bra exempel på en stor klubb med fullt ös. Denna klubb har öppet till 4 på morgonen på fredagar och lördagar och anordnar många livespelningar med visuella effekter för en häftig kväll.

En stor nyhet för år 2016 är Weekend Festival som har pågått några år i Finland och Estland men som nu äntligen når Stockholm. Under två dagar i augusti på Östermalms IP kommer DJs från hela världen att spela under sommarens kanske största fest i Sverige. Festivalen är uteslutande elektronisk och detta år är följande artister bokade hittills: Tiësto, Martin Garrix, Deorro, DVBBS, Showtek, Lost Frequencies, Madcon, Redfoo, Tigerlily, Watermät, AronChupa och DJ Bl3nd.

Det räcker med att gå ut i Stockholm eller Göteborgs nattliv för att hitta fester, nattklubbar och spelningar med elektronisk musik. Det är den stora trenden i Sverige just nu och utbudet är enormt.

Read More

Grunderna i produktionen av svensk elektronisk musik

Det finns några grundläggande saker som kännetecknar en produktion av svensk elektronisk musik. Det finns en hel del olika genrer inom den breda genren “elektroniskt”, så vi fokuserar på endast en av dem i denna text: Electronic dance music, eller “EDM”. Här används det generellt sett en fyra fjärdedels-takt samt sextondels hi-hats. Till detta har man en fet bastrumma som pumpar på första och tredje fjärdedelen i takten. På tvåan och fyran kanske man lägger till ett ljud som liknar en virveltrumma eller som ersätter en virveltrumma. Här kan man vara kreativ. Det ska gärna smälla dock, precis som virveln oftast gör.

Electronic dance musicNär man har den simpla rytmen och trummorna klara lägger man på sina synthar. Här kommer det som är själva musiken i ett EDM-track. Ljudet på synthen eller syntharna samt huvudmelodin ovanpå är det viktigaste i dessa låtar. Hur fett låter det? Hur catchy är melodin? Hur byggs låten upp tills melodin kommer in? “Droppet” är delen av låten där just det sistnämnda sker: övergångsögonblicket mellan uppbyggnad och smällen in i melodin, eller “refrängen”.

Det gäller, som en generell regel, att låtar inom denna genre är relativt simpla rent musikaliskt sett. Det betyder att man som producent måste använda sig av tekniken och manipulation av ljud och rytmer för att hålla lyssnaren intresserad. Detta görs via digitala synthar som används genom att man manipulerar en så kallad sinusvåg som enkelt uttryckt är en “rak” ljudfrekvens som man sedan böjer och blandar med andra vågor för att skapa olika unika ljud. Det finns ett oändligt antal digitala synthar på marknaden som alla använder sig av samma grundläggande teknik men som alla har sin egen unika touch genom olika typer av effekter och möjligheter att “ratta” ljudvågorna.

EDM har som syfte att få folk att dansa, därav namnet. Det viktigaste kännetecknet av alla är nog att om en låt inte går att dansa till är det nog inte en EDM-låt!

Read More