Programvara för elektronisk musik – Hur välja en?

Det finns mängder med olika programvaror för produktion av musik. Några mindre populära än andra, men alternativen är många. Hur vet man då vad man ska välja själv om man vill börja producera musik? Börja med att ställa dig själv några frågor. Vilken typ av musik ska du producera? Hur mycket tid planerar du att lägga ner på att lära dig avancerade funktioner? Ska du producera professionellt eller som hobby?

Logic vs. Pro Tools

Det två giganterna inom DAW-världen (digital audio workstation) är som många känner till Logic och Pro Tools. Det pågår en ständig debatt om vilket program som är bäst av dessa två. Vad man kan konstatera utan att ha en åsikt är att Logic är industristandard i Europa medan Pro Tools är standard i Nordamerika. Båda programmen har i princip alla funktioner du kan tänkas behöva, så vad skiljer dem åt? En fördel som Logic har är designen och användarvänligheten. Det är helt enkelt snyggare, ordentligare organiserat rent utseendemässigt och därmed enklare att lära sig. En fördel som Pro Tools har är att det enligt många är enklare att mixa och redigera ljud med. Logic ska passa bättre för komposition men har som nackdel att det inte går att köra på PC.

Cubase

Också en av de större på marknaden. Cubase har varit med länge och är därför ett stabilt alternativ. Det används av producent-giganterna Infected Mushroom, vars musik ofta används som referens när man testar ljud i högtalare, på grund av deras “perfekta” ljudbild. Hur mycket av detta man kan ge Cubase ära för är väl dock tveksamt. Vad man kan konstatera är att Cubase definitivt är ett alternativ att fundera på. Fungerar till både PC och Mac

Reason

Populärt program som passar hiphop-producenter och folk som inte är lika avancerat kunniga då det är enklare att lära sig snabbt.

Ableton LiveAbleton Live

Definitivt valet av DAW för producenter av elektronisk musik, helt enkelt för att det mer eller mindre är byggt för detta syfte.

Read More

Förberedelser för en sommar av elektroniska musikfestivaler

Var ska man gå på festival i sommar? Sverige och Europa har en hel del alternativ att erbjuda för de som vill njuta av elektronisk musik, fest och dans till fet musik av stora DJs i en solig utomhusmiljö.

Men vad ska du välja, tänker du. Du vill inte missa någonting! Vi hjälper dig att lägga upp ett schema för sommaren.

Summerburst

Starta sommaren med en tripp ner till södra delen av landet. Summerburst är en av de nyaste och även trendigaste festivalerna just nu. Första ronden utspelas på nya Ullevi i Göteborg. Här erbjuds endast elektronisk musik och festivalen har i år bokat artister som Alesso, Dada Life, Kygo och Afrojack och anordnas 27e till 28e maj.

När du är färdig med Göteborg kan du åka upp till huvudstaden och se samma festival fast ute på ett fält på Gärdet. Denna festival pågår mellan 10e och 11e juni och här kan du se artister som Armin Van Buuren, David Guetta och Icona Pop.

Bråvalla

Ta en paus ett par veckor för att sedan åka inåt landet till Norrköping. Här utspelar sig en av de största svenska festivalerna på länge och en relativt ny sådan, Bråvalla. Här hittar du inte bara elektroniska musikakter utan även några av de största artisterna i världen. Mumford & Sons, Tenacious D och Rammstein spelar, men om du endast är ute efter elektroniskt spelar även Hardwell, AfroJack och Don Diablo. Bråvalla går av stapeln den 30e juni och pågår i tre dagar.

Tomorrowland

TomorrowlandHär har vi den största av dem alla. Iallafall vad det gäller elektronisk musik. En av världens mest populära festivaler i största allmänhet med hundra tusentals besökare varje år. Tomorrowland hålls i Belgien och festivalområdet byggs upp som en stor fantasivärld eller drömvärld med mängder av färger och annorlunda inslag. Denna festival rekommenderas starkast av alla. Att gå på Tomorrowland är en upplevelse man sent glömmer.

Read More

Vad vi gör – Kvinnor inom elektronisk musik

Women in Electronic MusicPrecis som i många andra branscher dominerar män även här. De flesta producenter av elektronisk musik är män. Enligt PRS for music är endast 12% av låtskrivarna kvinnor. Endast 4% av medlemmarna i Music Producers Guild likaså. Liverpool Institute of Performing Arts säger att endast 6% av studenterna som anmäler sig till deras ljudteknik kurser är kvinnor och det har legat på samma siffra i flera år. Endast en plats på årets DJ Magazine Top 100 gick till en kvinnlig duo, “Nervo”, och listan var tom på kvinnor förra året.

Vad är förklaringen till detta? Som inom många andra områden i samhället ligger kanske en del av förklaringen historiskt, nämligen det faktum att män har haft lättare att ta sig fram rent generellt när det gäller olika typer av framgång, delvis på grund av en rådande sexism i våra kulturer. Vissa menar att en annan förklaring i just detta avseende är att kvinnor inte är lika “nördiga”, d.v.s mindre intresserade av teknik. Ett tekniskt intresse och kunnande är några av huvudkraven för att kunna vara en producent av elektronisk musik.

De kvinnliga förebilderna

I början av 1990-talet slog Björk Guðmundsdóttir, från Island, igenom med sin elektriska stil inom jazz, dans och rock och har blivit en stor förebild för inte bara kvinnor utan musiker i största allmänhet.

En annan framgångsrik kvinna inom elektronisk musik är sångerskan Annie Lennox från Eurythmics, ett brittiskt synthpopband som hade sin storhetstid på 1980-talet. År 1992 påbörjade Annie en framgångsrik solokarriär och började bland annat att skriva filmmusik innan Eurythmics återförening år 1999. Duon räknas som ett av de största brittiska banden någonsin med 75 miljoner sålda album.

Vad gör man idag?

Den stora vågen av feminism i samhället har tagit en relativt liten plats i musikvärlden än så länge men det finns krafter som jobbar för att få in mer kvinnlighet i branschen. I Cambridge i Storbritannien anordnas en hyllningsfestival i kvinnors ära. “Space-Time: The Future” är en festival i Wysing Arts Centre som kombinerar en blandning av konst, experimentella musikartister och band som består av kvinnor.

Read More

Historien om elektronisk musik och dagens bästa moderna förespråkare

Thaddeus CahillÅr 1897 uppfinner Thaddeus Cahill det elektroniska instrumentet telharmonium. Det räknas av många som det första riktiga elektroniska instrumentet och det vägde omkring sju ton. Detta elektromekaniska instrument var avsett att sända musik via telefonnätet och som prenumerant av tjänsten kunde man beställa en konsert via telefon. Då detta instrument var alldeles för otympligt gick det inte riktigt att använda särskilt mycket. Därför anser vissa att thereminen, uppfunnen omkring år 1920 av ryssen Léon Theremin, var det första riktiga elektroniska instrumentet.

År 1931 började bandspelaren att utvecklas och tog över rollen ifrån trådspelaren, som var det föregående alternativet av utrustning för inspelning. På 1940-talet utvecklades termen “konkret musik” som byggde på att man skapade musik av inspelade ljud såsom ljudet av ett tåg eller ljudet av en sked som slår mot ett glas. Konkret musik, eller “musique concrète och “elektronische musik” utgjorde två tekniker för att redigera musik elektroniskt med hjälp av bandspelaren. Dessa två började sedan lödas samman.

År 1957 skapades det första musikprogrammeringsspråket för datorer av Max Matthews och i början av 1960-talet började de första elektroniska melodierna användas i TV-serier. På slutet av 1960-talet började synthen eller synthesizern bli populär mycket tack vare Robert Moog och hans utvecklande av dessa instrument.

År 1981 börjar den elektroniska dansmusiken nå nattklubbarna och år 1983 kommer MIDI: ett sätt att erbjuda sammankoppling mellan datorer och musikinstrument vilket öppnade upp möjligheterna för musikproduktion i hemmen rejält.

Nutid

I dagsläget kan vem som helst skapa elektronisk musik hemma med sin dator. Genren elektronisk musik är både häftig och intressant i det avseendet att möjligheterna är obegränsade. De bästa förespråkarna för att hålla trenden levande och modern i dag är de som skapar helt nya ljud och blandar ihop stilar till en helt ny genre. Detta händer oftare inom elektronisk musik än med annan typ av musik då det inte finns några begränsningar. En attityd “outside the box” och en kapacitet att manipulera ljudvågor är receptet. Ta Avicii som ett perfekt exempel på någon som lyckades blanda in soul och country i sina EDM-låtar. En riktig förebild.

Read More

Historien om svensk elektromusik

Electro är en subgenre inom den bredare genren elektronisk musik. Electro är kort för antingen electro-funk eller electro-boogie. Denna typ av musikstil influerades från användandet av den kända 808-trummaskinen, funk-samplingar och tidig hiphop. Genren var som en efterföljare till disco och började växa fram under tidigt 1980-tal. Artister som Afrika Bambaataa och Mantronix blev relativt stora.

Roland TR 808

Roland TR 808Detta är en av de första programmerbara trummaskinerna och den skapades av Roland år 1980. TR-808 kallas ofta för “808:an” och låter inte som riktiga trummor utan det låter syntetiskt eftersom den bygger på analogsynthteknik. TR står för Transistor Rhythm och maskinen används väldigt ofta inom hiphop, house och elektronisk musik generellt.

Förutom trummaskiner används även synthar inom genren Electro. Sång är inte jättevanligt men om det används är det ofta förvrängd sång via en talkbox eller vocoder. En annan genre som inte använder sång alls är Skwee. Detta är en musikstil som utvecklades i Sverige på 1990-talet ifrån Electro och här använder man simpla synthmelodier och basgångar med funk, r’n’b eller soul-influerade rytmer. Daniel Savio var en av pionjärerna för denna musikstil.

Electro som tillfällig influens

Electro som musikstil har aldrig riktigt slagit igenom, varken i Sverige eller internationellt. Man kan säga att Electrons vågor har blivit som testperioder där andra alternativa stilar börjat växa fram, framförallt hiphopen och hiphopens användande av samplingar efter första vågen av Electro.

Stilens första våg kom under 1980-talet och blev relativt populär. Den fick sedan ny fart på slutet av 1990-talet med nya artister som Anthony Rother och DJs som Dave Clarke. Electro har i viss utsträckning kommit tillbaka för en tredje våg någon gång runt år 2007 men främst i USA på östkusten och i Detroit, hemorten för elektronisk musik. Electro-klubbar finns numera utspritt, även i Europa, men ses mer som en “underground”-scen utan den stora mainstreampopulariteten som EDM och annan elektronisk musik numera nyttjar.

Read More

Bästa svenska låtarna inom elektronik musik

Det finns ett oändligt antal bra låtar när det gäller elektronisk musik från Sverige. Här listar vi några egna favoriter som är svåra att inte tycka om.

  • Avicii – Levels

Denna megahit från år 2011 slog igenom stort, inte bara i Sverige, utan i hela världen. År 2012 vann den en grammis för årets låt och på YouTube har den spelats över 200 miljoner gånger. Vad är det som gör låten så bra? En bra grej som Avicii gör med ett flertal av sina låtar är att hyra in olika sångare och sampla äldre musik. I denna låt samplade han gospelinspirerade Something’s Got a Hold on Me av Etta James från år 1962. Detta inslag av en äldre känsla från förr blandat med det nya trendiga elektriska soundet är troligtvis en del av förklaringen till varför denna låt funkade så bra internationellt.

  • Swedish House Mafia – Don’t You Worry Child

Denna låt från år 2012 är en annan favorit som är svår att tröttna på. Skriven av den stora DJ-trion från Stockholm, med sång av svenska John Martin, vann den en Grammy för bästa danslåt år 2013. Låten blandar bittra och ljuva melodier med en känslosam låttext och en blandning av högt och lågt tempo. Att låten blev en hit är självklart på grund av dess kvalitet men även troligtvis för att denna låt var det sista vi fick höra ifrån Swedish House Mafia som sedan lade ner projektet på grund av inre stridigheter.

  • Galantis – Runaway

Galantis - RunawayHär har vi en låt som kom från ingenstans. Relativt okända DJ-duon Galantis släppte låten i oktober år 2014 och den blev genast en världshit och gav gruppen sitt stora genombrott. Det speciella med denna låt är en väldigt stark refräng som använder en “hög-pitchad” sångröst vilket ger en särskild effekt i sammanhanget. “You and I” repeteras i refrängen och det är väldigt enkelt att dras med och börja dansa.

Read More

Utvecklingen av svensk elektronisk musikmedia

development of the Swedish electronic music mediaI takt med utveckligen av tekniken har utvecklingen av elektronisk musik ökat år efter år. I Sverige och i många andra länder har denna genre av musik växt till att dominera och vara den stora trenden. Festivaler som erbjuder elektronisk musik har växt. DJs som blir bokade till nattklubbar har blivit mer populära. Som ett resultat hänger även media med i detta. I början av den elektroniska musikens stora genombrott var det inte mycket skriverier om detta. Det ansågs fortfarande vara en “underground”-scen och musikvärlden och dess musikskribenter hade kanske inte mycket till övers för denna typ av musik, ännu. Det ansågs länge vara en “simpel form av musik” som inte förtjänade så mycket respekt. Med tiden blev dock media tvungna att haka på, då det inte längre gick att förneka genomslagskraften och populariteten i allt detta.

Elektronisk musik börjar respekteras

Helt plötsligt börjar skribenter att recensera elektronisk musik, elektroniska musikfestivaler och DJs. De börjar skriva positivt om musiken. Spelningar och konserter börjar bli täckta i de vanliga dagstidningarna och nyhetsinslag finns på TV. Även intervjuer börjar göras i TV med artister som Swedish House Mafia och Avicii med flera. Musikstilen är inte längre bara en nödvändighet att respektera, den är nu även intressant att skriva om.

En recensent av Aviciis debutalbum “True” skrev i ordalag där han liknade detta genombrott och denna nya musikaliska kraft med Michael Jacksons album “Bad”, vilket är en av de mest inflytelserika musikalbumen i historien. Det summerar ganska bra hur elektronisk musik fått fäste i medierna.

En övergående trend?

Det måste dock tilläggas att som med alla trender hakar medier på. Det finns pengar att tjäna där det finns ett intresse. Folk frågar sig fortfarande om fenomenet elektronisk musik, eller i synnerhet EDM (electronic dance music) som nu dominerar, är en övergående trend eller om musiken är här för att stanna. Det kan vi inte svara på just nu, men den som lever får se.

Read More